På motorcykel genom Sydafrika

I kölvattnet av alla artiklar om fotbolls-vm träffade jag på en introduktion till den sydafrikanska deckarförfattaren Deon Meyer. Meyer skriver på afrikaans och tre av hans böcker finns översatta till svenska ( Död i gryningen, Jägarens hjärta och Devils peak utgivna på Weyler förlag. Två av böckerna har också hunnit komma ut i pocket ). Det jag tycker är kul med bra deckare är att de bl a kan ge en initierad bild av ett land eller något område som man själv saknar kunskap om. I Meyers fall är det alltså ett mångdimensionellt Sydafrika man får lära känna. En av Meyers huvudkaraktärer heter Tobela Mpayipheli och tillhör xhosastammen. (Xhosa är ett bantuspråk som är ett av de officiella språken i Sydafrika och talas av nästan 8 miljoner personer). Tobela är något så politiskt inkorrekt som en före detta ANC-soldat som arbetat som östtysk lönnmördare. Än så länge har jag bara läst del två som alltså heter Jägarens hjärta. Jag tror att man med fördel ska läsa böckerna i rätt ordning bl a för att förstå Tobelas utveckling från ANC-soldat till hämnare.

Gillar man stora motorcyklar kan man absolut få sitt lystmäte i Jägarens hjärta. En stor del av boken utgörs av en svindlande jakt där Tobela på en enorm, stulen BMW GS jagas av den sydafrikanska underrättelsetjänsten genom ett dramatiskt landskap. (Meyer själv är BMW-entusiast.) Och han kommer till Bokmässan i september!/Anna

Vi, de drunknade

Den danske författaren och journalisten Carsten Jensen skildrar i denna episka roman det lilla danska kustsamhället Marstals historia från mitten av 1800-talet och hundra år framåt. Boken gestaltar på ett suveränt sätt hur människor och livsvillkor förändras i tider av krig eller fred, glädje eller sorg.

Vi får också ta del av hur ett lands fiske förändras i övergången från segelfart till ångdrift. Författaren har själv sitt ursprung i Marstal och är oerhört skicklig på att sprida inlevelse och kunskap om människors förhållande till varandra och till sitt fiske.

En av huvudpersonerna är Albert Madsen som vi får följa som skeppsgosse, styrman, kapten och redare. Berättelsen har några huvudpersoner - både kvinnor och män - vilkas liv gestaltas kronologiskt och psykologiskt ytterst trovärdigt. Det här är en bok att sträckläsa. När jag läste boken var jag med i Marstal; och jag var med på alla båtarna ute på havet. Och jag var med om stormarna, krigen och de djupa känslorna.

Boken kan också lånas på bibliotek som digitatal talbok, DAISY. /Bo Fabiansson

Afrikanskt fokus

Fotbolls-VM är slut för den här gången och turisterna har åkt hem. Men inget hindrar att behålla ett afrikanskt fokus. Till bokmässan (Bok och bibliotek) i Göteborg i september kommer ett helt gäng författare från den afrikanska kontinenten. En av dem är Pettina Gappah vars novellsamling Sorgesång för Easterly kom ut på svenska i våras. (Eminent översatt av göteborskan Helena Hansson). Den har varit en del av min semesterläsning och jag tyckte mycket om den. Under läsningen kom jag att tänka på min stora favorit Adichies En halv gul sol. Inte för att de skriver likadant utan för att många av människorna i deras böcker snart kändes som vänner. Båda böckerna slog hål på en del av mitt schablontänkande om människor från avlägsna länder. T ex att afrikaner skulle vara så mycket mer släktkära än oss nordbor. I novellen Något fint från London inser man att släktingar kan vara rätt besvärliga även i Zimbabwe. "De är här nu, fastrarna och farbröderna. De är fast beslutna att vi ska bekosta allt det de förväntar sig, men att vi ska bära bördan själva, precis som vi delade upp min fars arv utan dem." Arvstvister kan förmodligen bli hur jobbiga som helst i vilket som helst av jordens länder. Kanske jobbigare t o m i ett land med fattigdom och en så hög dödlighet att man mest träffas på begravningar. Människorna i Sorgesång.... är alla individer. Här finns allt från presidentfruar, diplomater, hembiträden, handlare och psykpatienter. Läs och lär känna!/ Anna

Svart arbete

Författaren Rolf Almström växte upp i Göteborgsförorten Västra Frölunda. Det gjorde jag också.

Därför är det lätt för mig att känna igen människorna och miljön i denna svarta och ibland ljusa berättelse om ungdomskamraterna Danny, Nisse Nubb och Mikko. Själv hade jag liknande kompisar - de flesta överlevde. Men inte alla. Droger, kriminalitet och gängbråk hörde till vardagen, då som nu.

Danny och kompisarna jobbar på svartbyggen under usla förhållanden; inga försäkringar, noll säkerhet och ytterst osäkra löneutbetalningar. Fyllan och drogerna på fritiden, den ständiga jakten på damer o sex. Men också jakten på ett annat sorts liv.

De snärtiga replikerna levereras med en stor portion jargong o förortsdialekt ( som jag kommer ihåg fast jag inte hört uttrycken på decennier!) Just känslan av att hålla på med nåt som man inte vill göra naglar sig fast hos läsaren. Detta gör att berättelsen - som utspelar sig på 90-talet - känns relevant för vår tid i våra ännu existerande miljonprogramsförorter. Och det är kanske ännu värre nu för många unga: det finns det inga arbeten - inte ens svarta.

En angelägen bok, fylld med desperation, svart humor men också en kantig framtidsoptimism.

/Bo Fabiansson

Läsfest

För oss som jobbar med böcker är Svensk Bokhandels tjockisar Vårens och Höstens böcker en källa till inspiration och ett arbetsredskap. Om du inte hittar den på ditt bibliotek så fråga efter den och ta en kik. Här annonserar förlagen sin kommande utgivning och man kan läsa lite längre presentationer av höstens debutanter. Och man kan redan nu i sommar börja gotta sig åt att t ex Bengt Ohlsson kommer med en ny roman i september. Andra svenska berättare som kommer med nya romaner till hösten är: Sigrid Combüchen, Inger Edelfeldt, Torgny Lindgren, Maria Sveland, Theodor Kallifatides, Agneta Klingspor, Björn Larsson och Mian Lodalen. Poeten Johannes Anyuru romandebuterar med den vackra titeln Skulle jag dö under andra himlar? Norrmannen Karl Ove Knausgårds omtalade Mein Kamp-svit kommer äntligen med sin första del på svenska. Får man gissa att nya svenska deckarduon Hans Rosen feldt och Michael Hjorts Det fördolda kommer att bli en hit? Andra nyheter att se fram emot: Ian McEwans Hetta, Erika Jongs memoarer Förföra demonen och en slags memoarbok av Siri Hustvedt med titeln Den skakande kvinnan. Om inte dessa böcker skulle räcka hela hösten så kommer en nyutgåva av Agnes von Krusenstjernas serie Fattigadel i box-format (varför skulle bara tv-serier och skivor få boxar?) Dessutom kommer två nya delar i Norstedts klassikerserie med Stig Dagermans verk. Debutromanen Ormen från 1945 och De dömdas ö. Dags att planera höstens läsning alltså!/Anna

Litterär 50-åring

I lördags firade Amerikas mest populära roman 50 år. To kill a mockingbird (på svenska Dödssynden) tillhör amerikansk kanon men författaren Harper Lee skyr rampljuset och är lika hemlig som J D Salinger ( han som skrev Räddaren i nöden). Alla väntade på uppföljaren som aldrig kom. Många har försökt avslöja varför den skygga Harper Lee valde att isolera sig efter framgångarna med debutboken, men något fullt tillfredsställande svar har man aldrig fått. Att välja bort sitt kändisskap är kanske obegripligt för de flesta i dagens mediefokuserade tid men Harper Lee gjorde det. Hennes bok handlar om rasismen i den amerikanska södern och betydde mycket för den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 60-talet. Den sålde i miljoner exemplar och belönades med Pulitzerpriset. Hon har själv formulerat att hon ville bli Alabamas Jane Austen. Hon är också känd för att ha varit Truman Capotes bästa vän. Hon gjorde en betydande insats med researchen inför hans bok Med kallt blod. I september kommer Dödssynden i nyutgåva på svenska med ett nyskrivet förord av Susanna Alakoski. På engelska finns den förstås just nu i en mängd olika utgåvor. Den är också filmatiserad under titeln Skuggor över södern./Anna

Med Poesi i bagaget

Packa resväskan med poesi i sommar. Glöm mindfullnesskurser och livscoacher. Poesi kan vara lika effektivt som musik för att byta sinnestillstånd! Här är mitt förslag till poesikappsäck: 1. Den outsinlige Gunnar Ekelöfs samlade dikter. 2. Eva-Stina Byggmästars Lilla trilogi om kärlek som just avslutats med Vagga liten vagabond ( De andra två delarna heter Älvdrottningen och Men hur små poeter finns det egentligen). En underbart lekfull poet. 3. Den traditionellt rimmande Brita af Geijerstams Nära, som hon skrev i en ålder av 99 år! 4. Gunilla Witts Halvvägs nerför Vasagatan, där det finns en ljuvlig liten dikt om Göteborgs vackraste gatunamn. Avsluta sedan med Åsa Beckmans Jag själv ett hus av ljus - 10 kvinnliga poeter om du vill fördjupa dig i intressanta diktanalyser. Åsa Beckman är kritiker i Dagens Nyheter och har en sympatisk hållning till poesin. Så här skrev hon bl a där den 9 juni: "Fortfarande finns det inget som gör mig lyckligare som läsare än en dikt som med små-små ovanligheter formulerar en erfarenhet så att den får liv på nytt". Och: "Jag brukar skilja på en dikt som "sänder" och "inte sänder". Det har inget att göra med en texts begriplighet! Man måste kort och gott och gott känna en dikts medelsebehov." /Anna

Destruktiv kärlek!

Saker min sambo och jag tyckte olika om
Trots att flyttlådorna ej är uppackade så gör pojkvännen slut, kvar står hon med en 5:a och grusade drömmar om ett liv med mannen som hon trodde på och älskade. Det skulle hon inte gjort eftersom han bara såg det hela som nåt experiment, nu väntar nya mål för hans del. Boken handlar om en tjej som så gärna vill.. vill tro på hans kärlek. Men han ser bara fel, allt hon gör vänds emot henne. Han manipulerar och anklagar så bra att hon tror på det. Hon "slalomtassar" fram för att inte påkalla hans negativa uppmärksamhet. Till slut tröttnar han!? och gör slut. Efter många veckor av gråt och ältande reser hon sig, tack och lov!

Det är en debutroman skriven av Sabina Strand, texterna kommer ursprungligen från hennes blogg.
Boken är väldigt underhållande eftersom tonen är ironisk, rolig och kaxig. Ämnet är angeläget och allvarligt, en skildring av ett destruktivt förhållande, där allt går över styr. Det finns så mycket skuld och negativa känslor som äter sig in i själen och det är jobbigt att reparera.
Gör slut och börja återta ditt liv kort sagt! Rekommenderas till svikna (och alla andra)./ Åsa

Fortsättning på mina Tyska tips:



Läs något av Günther Grass, t. ex Mitt århundrade. Här har författaren genom ett antal kapitel, ett för varje år under 1900-talet, försökt skildra Tysklands historia på sitt eget sätt. Han är inte ute efter det självklara eller okontroversiella utan väljer att skriva om högt och lågt, personligt och allmännt. Små händelser avspeglar större sammanhang och de stora händelserna finns även med i de små privata i en växelverkan som blir till en levande historielektion.






Christa von Bernuth är en tysk deckarförfattare vars böcker brukar utspelas i München. Hennes fjärde bok på svenska Inre säkerhet är lika mycket en initierad tidsbild från DDR som en spännande thriller. Folkpolisen Martin Berg får i uppdrag att utreda en ung kvinnas död under ett flyktförsök utanför Östersjökusten. Under utredningens gång börjar Martins tidigare blinda tro på sitt lands ideologi att undan för undan krackelera allt eftersom han konfronteras med de mörka sidorna hos den östtyska staten...



Nu passar jag på att rekommendera filmen De andras liv som även den utspelas i DDR. Stasi-agenten Weisler har fått i uppdrag att bevaka Georg och Christa-Maria Sieland, tillhörande den absoluta priviligierade kultureliten. Men är de verkligen så lojala som de verkar? Weisler blir mer och mer intresserad av parets liv allt eftersom han blir delaktig genom avlyssningen av parets lägenhet 24 timmar om dygnet. Till slut bestämmer han sig för att ingripa men det går inte riktigt som han tänkt sig...Rekommenderas varmt. Fantastiska rollprestationer och en skildring av en verklighet som för bara drygt 20 år sedan utspelades mitt i ett land i Europa./ Barbro