En förlorad värld?

Sträckläste nyligen Björn af Kleens intressanta bok Jorden de ärvde om den svenska adeln och dess osannolikt stora jordegendomar som bevarats intakta tack vare fidekommiss-systemet (ett sätt att undvika den vanliga arvsrätten. Lagstiftningen är från 1700-talet och äldste sonen ärver rubbet). I början av boken skriver af Kleen om de brittiska godsaristokraterna i Brideshead Revisited och de båda filmatiseringarna av boken som Evelyn Waughs kom ut med 1945. Den ursprungliga TV-serien kom 1981 och korades 2007 av Expressen till den bästa TV-serie som någonsin gjorts. Förra sommaren ägnade jag mig åt den och i år ska jag nog kolla in filmversionen från 2008, inte minst för de underbara klädernas skull. I Jorden de ärvde jämför af Kleen den brittiska adeln på 50-talet med situationen för den svenska godsägaradeln idag. Britterna överledde bl a tack vare gynnsamma ekonomiska omständigheter. De fick råd att renovera och "husen" blev beboeliga samtidigt som såna som Evelyn Waugh försåg dem med litterär patina. De nutida svenska slottsherrarnas ekonomi blomstrar tack vare EU-bidrag och en gynnsam lagstiftning. För att finna en svensk motsvarighet till Waughs adelsskildring tycker af Kleen att man ska läsa Sigfrid Siwertz Slottsfinal från 1950 som fortfarande finns att låna på ett par bibliotek här i stan./ Anna

Veckans filmtips!

Jag fortsätter på mitt Ajvide lindqvist-spår och rekommenderar denna vecka Låt den rätte komma in. Filmen är baserad på John Ajvide Lindqvists roman med samma titel. För er som är nyfikna på honom, men inte riktigt har lust att läsa kan ju ta och se filmen! Den är riktigt bra, precis som boken (även om jag får vara ärlig och säga att boken är bättre, så ta och läs den också!).

Filmen handlar om Oscar som är tolv år. Han är mobbad och ensam. Så kommer han kontakt med Eli, en tjej som inte riktigt är som alla andra. Oscar blir kär och Eli ger honom en nyfunnen styrka att möta vardagen. Men så är det med det att Eli inte äter riktig mat, utan blod och hon tål inte solen. För Eli är vampyr.

Här är ett smakprov från filmen:





Här kan du låna eller reserva filmen!/Sandra

Livspussel

Kärleksroman av Carina Burman från förra året är en nöjsam relationshistoria om än inte helt friktionsfri. Detta är Burmans åttonde roman och jag tror den första som utspelas i nutid. Hon har tidigare tagit sig an historiska personer som Kellgren och Cromwell. Hon har också skrivit deckare i historisk miljö med den ampra succéförfattarinnan Euthanasia Bondesson som mysterielösare.
I Kärleksroman är miljön ett Visby skildrat med mycket lokalkännedom, dit det unga arkeologparet Frida och Christian mer eller mindre tvingas flytta för att behålla sina jobb på Riksantikvarieämbetet. Väl inflyttat i ett lite trist bostadskomplex utanför ringmuren blir Frida invald i den lokala Rotaryklubben i egenskap av yrkeskvinna. Hon tackar ja, trots en del dubier. (Kuriosa: först 1978 fick kvinnor tillträde till denna anrika förening). I Rotary lär hon känna ett antal personer som man nog får säga förändrar hennes liv. Till det bättre eller sämre är upp till var och en att avgöra. Rotarymedlemskapet medför i alla fall att en hel hoper människor får sitt s k livspussel totalt ommöblerat. I ett fall till och med så illa att döden faller alltför tidigt på hennes lott. Den här boken kan rekommenderas inför hängmattesäsongen med reservation för att man kan riskera att drabbas av ett visst grubbleri.....Vad hade hänt om jag inte gjort si eller så den där gången....? Anna

Förväntan...

Så äntligen fick jag Lilla stjärna i min hand. Som jag längtat. Lilla stjärna är en ny bok av John Ajvide Lindqvist, en författare som jag gillar skarpt. Vissa böcker fascinerar innan man ens har läst dem och detta är en sådan bok för mig. Jag hoppas på mystik, skräck och känsla. Vi får se om det blir så. I'll be back.../Sandra

Spännande...

Jag har nu läst Anne Holts senaste deckare Frukta inte. Den handlar i det stora hela om (ja det är många trådar och personer att hålla reda på här) ett visst antal mord som sker i Oslo. Till en börjar misstänks inget samband dem emellan, men kriminologen Inger Johanne Vik börjar så småningom att se vissa kopplingar.

Jag tycker att den var välskriven och spännande, även om jag tappade lite fokus ibland. Det är rätt många personer att hålla reda på, men skildringarna av dem är så pass intressanta att det inte gör något tycker jag. Läs och se vad ni tycker! /Sandra

Fantastsikt!!

Jag bara måste tipsa om Cormac McCarthys roman Vägen. En fantastiskt skildrad dystopi om en far och en son som vandrar längs vägen efter att jorden på något sätt gått under. Vi får varken veta fadern eller sonens namn, inte heller exakt vad som har hänt. De vandrar längs vägen i ett kyligt kargt landskap och det enda de egentligen har är varandra. Deras mål är kusten, där de tror och hoppas att något kanske finns, men de vet inte vad. Det är en farlig väg att vandra och det enda de har att värja sig mot de laglösa gäng som härjar är en pistol.

Det är en väldigt gripande berättelse om kärleken mellan en far och hans barn och hur den kan lysa i det värsta mörker. Lika kargt som landskapet är, lika kargt är språket som McCarthy använder. Inga överflödiga ord ryms och det passar denna berättelse otroligt bra. Jag är fullkomligt lyrisk över Vägen och jag tror inte att jag någonsin har blivit så berörd av en bok förut./Sandra

Veckans filmtips!

Polarpriset 2010 gick till kompositören Enrico Morricone och artisten Björk. Eftersom jag är ett gammalt fan av Björk tänkte jag hylla henne här och nu genom att tipsa om Dancer in the dark, en musikalfilm av Lars von Trier med Björk i huvudrollen. Den blev Oscarsnominerad år 2000.


Filmen utspelar sig på 60-talet och handlar om Selma, spelad av Björk. Selma ser mycket dåligt och synen försämras allteftersom. Men så länge hon inte är helt blind tänker hon arbeta på fabriken för att få tillräckligt med pengar till en ögonoperation till hennes son som också lider av denna åkomma. För att kompensera det hon inte ser använder hon sin hörsel för att få sinnesintryck. De olika fabriksljuden blir till musik i Selmas öron.

Det är en berättelse om en mamma som är beredd att göra allt för sin son. Ja, den berör och gör att man gråter en rejäl skvätt. Men låt inte det avskräcka! Den är fenomenalt bra! Och Björk är fantastisk som Selma!
Här är ett klipp ifrån Dancer in the dark:



Här kan du låna eller reservera filmen! Ta också en titt på vad som finns i musikväg av Björk!/Sandra

Tre apor

Båda hade vi som barn fascinerats av den mystiska lite fallfärdiga judiska begravningsplats som ligger inklämd mellan järnvägsspår och Stampgatan och som tycktes ruva på spännande historier. Så klart kastade vi oss omedelbart över f d göteborgaren Stephan Mendel-Enks nyutkomna Tre apor. I boken tar han ett humoristiskt grepp om en tregenerationers judisk familj under göteborgskt sjuttio- och åttiotal. Judiska församlingen är ett självklart nav kring vilket familjens liv snurrar. Församlingen lägger sig i allt. Där luftas åsikter om skilsmässan mellan huvudpersonen Jacobs föräldrar. Där firas Jom Kippur, Jacobs Bar mitzva, där försigår hans hebreiskundervisning och där begravs äldre familjemedlemmar. Utvecklingen i Israel är ständigt närvarande i familjens liv. De senaste skottlossningarna och inte minst Israels deltagande i eurovisionsfestivalen följs uppmärksamt genom TVn som alltid står på hos Mame och farfar.

Låter det allvarligt? Det är det, men stundals också mycket roligt. Att allt ses genom ett barns ögon kan kanske förklara vissa missförstånd och luckor i handlingen. Boken är en 140 sidor tunn historia som man läser ganska snabbt men som stannar kvar mycket genom ett färgstarkt persongalleri. Den är skriven i en lite rapsodisk, reportageliknande stil. Inte så konstigt kanske, med tanke på att Mendel-Enk till vardags arbetar som journalist. Han bokdebuterade 2004 med välskrivna reportageboken Med uppenbar känsla för stil, om bl a manlighet och huliganism.

Efter Tre apor kan man bli lite sugen på att plocka fram Nina Solomins fascinerande reportagebok OK, amen om chassidiska judar i New York igen./ Anna och Åsa

Veckans filmtips!

Den här veckan tänkte jag tipsa om Patrik 1,5, en kärlekskomedi av Ella Lemhagen! I huvudrollerna ser vi Gustaf Skarsgård, Torkel Petersson och Tom Ljungman.

Filmen handlar om Göran och Sven (Skarsgård och Petersson) som till sin lycka har blivit godkända som adoptivföräldrar. Problemet är att de givarländer som finns inte accepterar homosexuella föräldrar. En dag får de dock besked om att de kan få adoptera en pojke vid namn Patrik, som är 1,5 år. Göran och Sven blir såklart överlyckliga. Men när Patrik anländer visar han sig vara lite annorlunda än de tänkt sig. Det var tydligen lite fel i papperna och kommatecknet skulle egentligen inte vara där. Patrik är alltså 15 år. Och homofob. Och kriminell./Sandra

Här är ett litet smakprov på Patrik 1,5:



Här finns filmen att låna eller reservera!

Tidsbrist?

Ibland blir jag nojig över alla klassiker jag aldrig kommer att hinna läsa. Går man i såna tankar ska man inte läsa Göran Häggs 1001 böcker du måste läsa innan du dör som jag råkade bläddra i häromdagen .Där finns det boktips som räcker för flera livstider och man behöver inte en enda bokblogg mer i sitt liv. Då känns det bättre med Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom och 96 romaner för dig som fortfarande har bråttom. Där får man en kärnfullt humoristisk guidning till världslitteraturen. Hans korthuggna sammanfattning av Dostojevskijs Brott och straff lyder: ” Raskolnikov rånmördar en rik gammal pantlånerska. Han får panik och får bara med sig lite pengar. Polisen söker efter mördaren. Raskolnikov förhörs men misstänks inte. Raskolnikov erkänner mordet och döms till livstids straffarbete i Sibirien.” Kort och koncist alltså. Lange tipsar också om en fransk bok som i översättning heter ungefär Konsten att tala om böcker man inte har läst. Om inte annat är Langes böcker utmärkta gåbortspresenter – istället för en blomma – och så kan de säkert inspirera till intressanta middagsdiskussioner. Anna

Boktips under hbt-festivalen

Ut ut skuggan av Jessica Kolterjahn
I syrenernas tid av Inger Wikström-Lindgren
Fru Freud och jag av Anna Lytsy
Carol av Patricia Highsmith
Frida och Frida av Emma Joslin
Kyssa sammet av Sarah Waters
I hennes våld av Hanna Wallsten
Fritt förfall av Birgitta Stenberg/Ingela Giss

Favoriter från fjärran land...

Något som jag alltid har gillat att läsa är berättelser som utspelar sig i fjärran länder. Att lära känna en del av ett lands historia genom romanernas karaktärer är oerhört fascinerande tycker jag. Här är några axplock på de romaner som jag håller varmt om hjärtat:

Öken, av Jean-Marie Gustave Le Clézio
Otroligt storslagna bilder från det nordafrikanska ökenlandskapet blandas med mörka skildringar av hur illa det kan gå när kolonialmakterna drar fram med sin grymhet och girighet. Le Clézio är född i Frankrike, men har bott delar av sin barndom i bl.a Nigeria. Han fick nobelpriset i litteratur 2008 och här visar han verkligen varför han belönades med det!



Flyga drake och Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Två romaner om Afghanistan, som båda berättar dess historia på ett kraftfullt sätt och visar också på de starka krafterna vänskap och kärlek. De är otroligt bra båda två, men lite extra toppenbra är Tusen strålande solar, som är en väldigt stark berättelse. Hosseini är född i Kabul, Afghanistan och Flyga drake är delvis självbiografisk. Han lever nu i exil i USA.



Mitt namn är röd, av Orhan Pamuk
Pamuk söker sig här bakåt i historien, närmare bestämt till Istanbul runt 1500-talet, för att visa konflikten mellan öst och väst. Frågan han tar upp i denna spänningsroman är huruvida mycket det västerländska dragen ska få påverka om konsekvensen blir att de österländska traditionerna förändras. Orhan Pamuk är född i Turkiet och fick nobelpriset i litteratur 2006. /Sandra

Veckans filmtips!

District 9
Peter Jackson, Neill Blomkamp
På 1980-talet har en utomjordisk farkost anlänt till jorden, sedan dess har den svävat ovanför Johannesburg i Sydafrika. Ombord på farkosten fanns ett stort antal utomjordiska varelser, de kallas nedsättande för räkor. De blev först väl mottagna av människorna, men nu 28 år senare har man börjat tröttna på dem och hatet och motsättningarna blir allt tydligare. ”Räkorna” har fösts samman i ett stort ghettoliknande flyktingläger dit människor ej har tillträde. De lever ett hårt och fattigt liv och för att överleva tvingas en del bli kriminella och detta ses inte med blida ögon. Nu ska de ska avhysas med våld till ett koncentrationslägerliknande område, District 10. Operationen leds av det multinationella vapen och säkerhetsföretaget Multinational United med tjänstemannen Wikus van de Merwe i spetsen, men de har även andra syften. Wikus smittas under operationen av ett virus och en förvandling påbörjas…
Snart är Wikus världens mest jagade man. Det återstår bara en möjlighet för honom, att gömma sig i District 9.

En bra film! Jag har i och för sig alltid gillat science fiction men den här filmen berättar mer, man kan dra tydliga paraleller med etnisk rensning och diskriminering av folkgrupper. Det är dessutom en hel del action och spänning och det är ju inte fel!
ps Lite läskigt är det också... ds /Åsa



Här finns filmen att låna eller reservera.

Dumskallarnas sammansvärjning

Bokens författare John Kennedy Toole hann inte skriva många böcker. Han dog i tidiga år och efter många år skickade hans mamma in manus till ett förlag som genast publicerade boken.

Vi får följa huvudpersonen Ignatius Riley - en överviktig, före detta akademiker utan examen - som gestaltad som en modern Don Quijote försätter sig i omöjliga situationer och miljöer i New Orleans i sin strävan att få ett jobb som motsvarar hans något uppblåsta självuppfattning.
Dumskallarnas sammansvärjning är en totalt oförutsägbar berättelse om en totalt omöjlig man som ger sig ut på ett korståg mot sin omgivning. En bok som lockar till både eftertanke och magkrampsskratt. Den här boken kommer att älskas av oss som gillar slapstick-humor med akademiska knorrar. BO FABIANSSON

Darling River

Jag har nyligen läst Sara Stridsbergs senaste roman Darling River. Oj oj det var en läsning det. Väldigt obehagligt och fult på samma gång som det var vackert och poetiskt. Vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta det... Jag kan börja med att berätta att Stridsberg har hämtat inspiration ifrån Nabokovs roman Lolita. Jag har inte läst den och skulle troligen ha fått ännu större behållning av Darling River om jag gjort det, men det funkade ändå tycker jag. (Däremot blev jag väldigt nyfiken på Lolita, den omdiskuterade romanen från 1955, och ska genast ta och läsa den också.)

I Darling River får vi bla följa Lo, som i början av berättelsen är ett barn som inte får leva som ett barn och på slutet är en kvinna som inte får leva som en kvinna. Hon är döpt efter Dolores Haze från Lolita, eftersom hennes far är ett stort Nabokovfan. Modern har flytt hemmet och Lo lever ensam med sin far. Han matar henne med otaliga bakverk och tar med henne på nattliga utflykter i sin gamla Jaguar. I mörkret vid "Darling river" rullar Lo omkring i leran med sina otaliga äldre älskare, eller "bröder" som hon själv kallar dem. I takt med att hon blir äldre droppar älskarna av en efter en. Hennes kropp förändras och blir större, men hon fortsätter att klä sig i sina små barnklänningar tills de spricker och hon får hålla dem samman med säkerhetsnålar. Hon tappar hår, tänderna ruttnar och hon har blemmor som varar. Men hon fortsätter att gå till floden i hopp om att träffa sina älskare.

Andra personer vi också får ta del av är Dolores Haze ur Lolita, som nygift och gravid (troligtvis med sin styvfar) är på väg mot Alaska och barnsängsdöden, en kärlekstörstande vetenskapsman som försöker lära en tillfångatagen aphona att teckna samt en mor som ensam färdas irrandes runt om i världen. Dessa fyra människoöden flätas inte samman, men de berör alla varandra på något sätt.

Det är en mörk berättelse om att vara ett objekt inför lystna blickar redan vid ung ålder och det är ingenting man skyndar sig igenom. Det tar tid att smälta det man läser och den ger på vissa ställen bismak i munnen. Men det är en otroligt stark roman och jag tycker om den./Sandra