onsdag 9 juni 2010

Lilla stjärna


Har då läst Lilla stjärna av John Ajvide Lindqvist. Jo, jag tyckte om den. Den hade det jag hoppades på; mystik, skräck och känsla. Och så lite skruvat och mycket obehag på det! För obehaglig är den...

Precis som i Låt den rätte komma in, behandlar Ajvide Lindqvist här temat unga och utanförskap. Och han gör det skickligt får jag säga. Som han brukar för han in skräcken i det svenska vanliga samhället, fast denna gång utan övernaturliga inslag.

Lilla stjärna är en berättelse om två tjejer, som fram till tonåren är helt omedvetna om varandra. Den ena flickan hittas som spädbarn övergiven i skogen och blir omhändertagen av mannen som hittade henne, samt hans hustru. Flickan har en säregen och vacker röst och hennes nyfunna föräldrar gömmer henne i källaren så ingen ska hitta henne och förstöra hennes musikaliska genialitet. Den andra flickan växer upp i ett tämligen normalt hem, men har som många andra tonåringar, dålig självkänsla och känner sig utanför. TV-programmet Idol för dem båda flickorna samman och tillsammans finner de gemenskap. Denna gemenskap leder till hemska, hemska saker...


Hur blir det egentligen när föräldrar och vuxna sviker? När idoldyrkan och önskan att bli omtyckt skenar iväg? Ja det är ett par frågor man kan ställa sig efter att ha läst Lilla stjärna./Sandra

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar