Jag har alltid varit fäst vid Karin Alvtegens psykologiska spänningsromaner. Så jag blev lite extra nyfiken nu när hon kommit med en ny bok- en relationsroman som heter En sannolik historia och det är just vad det är - en sannolik historia. Vi får följa Helena som med sin man och dotter lämnat sitt liv i Stockholm för att öppna ett småskaligt hotell i norrland. Helena som tillbringat sina barndoms somrar i just den byggnaden, en tillflykt för en liten flicka i trasslig hemmiljö, känner nu som vuxen att hon vill ge sin dotter Emelie den lycka som det gav henne som barn. Saker blir dock inte alltid som man tänkt sig och när vi får lära känna Helena har det gått ett halvår sedan hennes man lämnat henne för en annan och flyttat tillbaka till Stockholm. Emelie vantrivs i det tysta och kontakten mellan mor och dotter blir alltmer kaotisk. Helena kämpar och kämpar, med sig själv och sin bitterhet, med kontakten med dottern och med byggnationen av hotellet.
Vi får även lära känna Anders, en affärspamp som tappat meningen med livet. Efter ett misslyckat självmordsförsök hamnar han på Helenas hotell och sakta men säkert byggs en sårbar tillit upp dem emellan.
Jag öppnade boken med entusiasm, men läste de första sidorna suckandes. Jag blev plötsligt lite rädd att det skulle vara en halvtråkig relationsroman som man läst en massa gånger förut och som inte skulle ge något nytt. Men se, efter ett tag glimtade det till och berättelsen blev sådär fängslande som man hoppas på varje gång man börjar läsa en ny bok. Alvtegen är bra på att beskriva relationer och på det psykologiska samspelet människor emellan. Det har vi kunnat se i hennes tidigare böcker och det är definitivt inte sämre denna gång. Allra bäst tycker jag om Verner, ett original i byn som avskräcker folket med sin avvikande livsstil, men som besitter de mest kloka funderingar. Rekommenderas! /Sandra
