Så också i denna roman. Liam Pennywell som huvudpersonen heter är så långt ifrån framgångsrik man kan tänka sig. Han har just blivit av med sitt jobb som historielärare och inrättat ett sparsamt liv för att kunna leva av sin mycket blygsamma pension. Han har varit gift två gånger och tillhör den generation män som glidit genom livet utan förmåga att skapa djupare relationer varken till sina barn eller vänner. Så inträffar något som på ett underligt vis sätter fart på hans stillsamma liv. Första natten i sin nya lägenhet blir han utsatt för ett överfall och vaknar nästa morgon upp i en sjukhussäng med partiell minnesförlust.
I samband med detta blir han av en händelse bekant med Eunice, en kvinna som arbetar som assistent och "externt minne" åt en företagsledare som håller på att bli dement. (Därav titeln påminnerskan). Liam hoppas att hon ska kunna hjälpa även honom att återfå minnet och blir mer eller mindre besatt av att hon ska lyckas med det. I stället händer något annat. Eunice flyttar in i hans liv och blir hans livs sista stora förälskelse. Dessutom börjar andra saker hända. Liam blir ofrivilligt ett slags centrum i sin forna familj. En syster, den f d frun, ett barnbarn och tre döttrar tränger sig plötsligt in i hans tidigare så lugna tillvaro. Han får anledning att se tillbaka och ifrågasätta sitt oengagerade sätt att hantera livet. Liam är ingen charmig typ men till sist kan jag inte låta bli att engageras trots hans torftiga tillvaro. Anne Tyler har lyckats skapa ett existentiellt drama som liksom smyger sig på en. Påminnerskan är en roman som växer./Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar