Lyssnade just klart på Annika Thors Om inte nu så när i Marika Lagercrantz fina inläsning. Gillar verkligen den atmosfär en bra inläsare kan tillföra en bok! (En nackdel med lyssnandet är att det kan vara svårt att hitta tillbaka till rätt ställe om man skulle råka vara lite okoncentrerad, vilket händer allt som oftast).
Boken utspelas i förkrigstidens och de första krigsårens (andra världskriget) Sverige.
Man får följa ett ganska stort antal personer både flyktingar och svenskar. Det handlar mycket om hur exil och ovisshet kan bryta ner en människa men också om hur makthavare påverkas av sin position. En myndighet som satt på mycket makt vid den här tiden var Utlänningsbyrån (föregångare till invandrarverket). Ett ja eller ett nej från denna myndighet var lika med framtidshopp eller hopplöshet. Sverige var inte generösa med att låta judiska flyktingar stanna i landet. Det dröjde halvägs in i kriget innan man slutade utvisa människor till en säker död. Detta beskrivs även i Stephan Mendel Enks Tre apor som jag råkade läsa i anslutning till Annika Thors bok. Mendel Enk är betydligt mer rapsodisk i sin stil - men effektiv ändå: "I början av varje år gick de till utlänningspolisen på Spannmålsgatan och ansökte om uppehållstillstånd. Ibland möttes de av noggranna ämbetsmän som med uttryckslös nit gick igenom deras ärende. Ibland av pratgalda skämtare som gjorde en liten föreställning av mötet, kallade in kollegor som publik och höll sig för näsan så länge de var i huset. Morfars pappa jobbade som dörrförsäljare. Ett år meddelade polismyndigheten att de funnit tveksamheter i hans redovisning och att han därför skulle utvisas, tillsamman med sin hustru. Han sköts bara någon vecka efter ankomsten till Prag. Mamman hamnade i Theresienstadt.
Bakom Annika Thors bok ligger mycket research och tillgång till nytt forskningsmaterial och en av huvudpersonerna Anton Cohen är också journalist. I en slags ramberättelse framgår att det är hans dotter som för pennan i boken. Ibland kan kanske Thors vilja till redovisande av hur det stod till i Sverige vid den här tiden ta över själva gestaltandet men jag tycker att det är en väldigt viktig bok inte minst idag. I svts litteraturmagasin Babel (den 28 april) pratade man om floden av böcker om världskriget som aldrig tycks ta slut. Däremot menade Ola Larsmo att Sveriges roll under kriget är märkligt lite skildrad i den svenska skönlitteraturen. / Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar