Jag läste nyligen Isabel Allendes senaste roman Zarités frihet. En ganska omfångsrik och svulstig berättelse som utspelar sig på 1700-talet. Historien kretsar kring det fasansfulla utnyttjandet av slavar, dels som arbetskraft, dels som erotiska förströelser. I centrum står slavflickan Zarité och hennes husbonde Toulouse Valmorain, plantageägare i den franska kolonin Haiti. Det är verkligen en mycket hemsk tid som skildras, där grov misshandel, mord och våldtäkter tillhör vardagen för de lägre rankade. Zarité säljs som liten flicka till Toulouse och får agera sköterska till hans sjuka fru och som sängvärmare till honom själv från mycket ung ålder. Genom barn som föds är de för alltid sammanflätade med varandra och deras relation är en blandning av bitterhet, hat och någon slags överlevnadsinstinkt från dem båda, fast på mycket skilda sätt. Det är stundom fängslande läsning, men ofta brister personskildringarna. Så mycket otäckt som händer och ändå låter författaren det passera på något sätt. Inga men för livet här inte! Nej, jag vet inte riktigt vad jag tycker om denna roman...Allende kunde allt ha skildrat personernas inre lite bättre och lite mer ingående./Sandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar