2011 års bästa serialbum?

Nyligen blev nomineringarna till Urhunden klara. Bland alla fina litterära priser finns det alltså ett pris som delas ut till årets bästa svenska respektive översatta seriealbum. Seriefrämjandet delar ut och i juryn finns bla Dick Harrison, historieprofessorn och Kristiina Kolehmainen från Serieteket i Stockholm. Nominerade till 2010 års bästa originalsvenska seriealbum är:
Malin Biller: Om någon vrålar i skogen; Fabian Göransson: Inferno; Karl Johnsson: Maria från Ulthar; Ola Skogäng: De förlorade sidornas bok och Liv Strömqvist: Prins Charles känsla.Till 2010 års översatta album är dessa nominerade:
Svalornas lek av Zeina Abirached; Aya från Yopougon av Marguerite Abouet/Clement Oubrerie; Uppskovet av Gibrat; Katten och kimonon av Nanzy Pena och Ankomsten av Shaun Tan (vars författare fick det prestigefulla ALMA-priset tidigare i år). De fyra första albumen är översatta från franskan vilket inte är så konstigt med tanke på seriens ställning i det franska språkområdet. Mina favoriter är Prins Charles känsla och Svalornas lek. Vilka som vinner får vi reda på under våren./ Anna

Seriehjälte

Min seriehjälte heter Liv Strömqvist och hon har Sveriges skarpaste serietecknarpenna. Er som inte fick biljetter till Whatever love means på Hagateatern (de få föreställningar som återstår är utsålda) kan jag trösta med en annan föreställning som också bygger på hennes serier.

Den heter så mycket som: Om nu kärnfamiljen är så jävla fet - varför behöver den då så mycket propaganda? Det är Profilteatern som kommer till Frölunda Kulturhus den 14 och 15 april under vår seriemånad i april. Båda föreställningarna ifrågasätter den romantiska kärleken och dess konstruktioner. En del av Teater Tamauers föreställning bygger på albumet Einsteins fru, som är en skoningslös berättelse om kvinnorna som var mer delaktiga i de manliga geniernas upptäckter än vi fick lära oss i skolan./Anna

Prins Charles känsla

Liv Strömquist följer upp sina tidigare bejublade seriealbum med Prins Charles känsla. Här ger hon sig på kärleken, tvåsamheten som form. Strömqust är klarsynt och skarp i sina iakttagelser och behandlar komplexa ämnen med stor portion humor utan att poängen går förlorad. Den snarare förstärks! Rekommenderas!/Sandra