fredag 14 maj 2010

Veckans filmtips!


Den här veckan tänkte jag tipsa om Patrik 1,5, en kärlekskomedi av Ella Lemhagen! I huvudrollerna ser vi Gustaf Skarsgård, Torkel Petersson och Tom Ljungman.

Filmen handlar om Göran och Sven (Skarsgård och Petersson) som till sin lycka har blivit godkända som adoptivföräldrar. Problemet är att de givarländer som finns inte accepterar homosexuella föräldrar. En dag får de dock besked om att de kan få adoptera en pojke vid namn Patrik, som är 1,5 år. Göran och Sven blir såklart överlyckliga. Men när Patrik anländer visar han sig vara lite annorlunda än de tänkt sig. Det var tydligen lite fel i papperna och kommatecknet skulle egentligen inte vara där. Patrik är alltså 15 år. Och homofob. Och kriminell./Sandra

Här är ett litet smakprov på Patrik 1,5:



Här finns filmen att låna eller reservera!

onsdag 12 maj 2010

Tidsbrist?



Ibland blir jag nojig över alla klassiker jag aldrig kommer att hinna läsa. Går man i såna tankar ska man inte läsa Göran Häggs 1001 böcker du måste läsa innan du dör som jag råkade bläddra i häromdagen .Där finns det boktips som räcker för flera livstider och man behöver inte en enda bokblogg mer i sitt liv. Då känns det bättre med Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom och 96 romaner för dig som fortfarande har bråttom. Där får man en kärnfullt humoristisk guidning till världslitteraturen. Hans korthuggna sammanfattning av Dostojevskijs Brott och straff lyder: ” Raskolnikov rånmördar en rik gammal pantlånerska. Han får panik och får bara med sig lite pengar. Polisen söker efter mördaren. Raskolnikov förhörs men misstänks inte. Raskolnikov erkänner mordet och döms till livstids straffarbete i Sibirien.” Kort och koncist alltså. Lange tipsar också om en fransk bok som i översättning heter ungefär Konsten att tala om böcker man inte har läst. Om inte annat är Langes böcker utmärkta gåbortspresenter – istället för en blomma – och så kan de säkert inspirera till intressanta middagsdiskussioner. Anna

tisdag 11 maj 2010

Boktips under hbt-festivalen









Ut ut skuggan av Jessica Kolterjahn
I syrenernas tid av Inger Wikström-Lindgren
Fru Freud och jag av Anna Lytsy
Carol av Patricia Highsmith
Frida och Frida av Emma Joslin
Kyssa sammet av Sarah Waters
I hennes våld av Hanna Wallsten
Fritt förfall av Birgitta Stenberg/Ingela Giss

måndag 10 maj 2010

Favoriter från fjärran land...

Något som jag alltid har gillat att läsa är berättelser som utspelar sig i fjärran länder. Att lära känna en del av ett lands historia genom romanernas karaktärer är oerhört fascinerande tycker jag. Här är några axplock på de romaner som jag håller varmt om hjärtat:

Öken, av Jean-Marie Gustave Le Clézio
Otroligt storslagna bilder från det nordafrikanska ökenlandskapet blandas med mörka skildringar av hur illa det kan gå när kolonialmakterna drar fram med sin grymhet och girighet. Le Clézio är född i Frankrike, men har bott delar av sin barndom i bl.a Nigeria. Han fick nobelpriset i litteratur 2008 och här visar han verkligen varför han belönades med det!



Flyga drake och Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Två romaner om Afghanistan, som båda berättar dess historia på ett kraftfullt sätt och visar också på de starka krafterna vänskap och kärlek. De är otroligt bra båda två, men lite extra toppenbra är Tusen strålande solar, som är en väldigt stark berättelse. Hosseini är född i Kabul, Afghanistan och Flyga drake är delvis självbiografisk. Han lever nu i exil i USA.



Mitt namn är röd, av Orhan Pamuk
Pamuk söker sig här bakåt i historien, närmare bestämt till Istanbul runt 1500-talet, för att visa konflikten mellan öst och väst. Frågan han tar upp i denna spänningsroman är huruvida mycket det västerländska dragen ska få påverka om konsekvensen blir att de österländska traditionerna förändras. Orhan Pamuk är född i Turkiet och fick nobelpriset i litteratur 2006. /Sandra

torsdag 6 maj 2010

Veckans filmtips!


District 9
Peter Jackson, Neill Blomkamp
På 1980-talet har en utomjordisk farkost anlänt till jorden, sedan dess har den svävat ovanför Johannesburg i Sydafrika. Ombord på farkosten fanns ett stort antal utomjordiska varelser, de kallas nedsättande för räkor. De blev först väl mottagna av människorna, men nu 28 år senare har man börjat tröttna på dem och hatet och motsättningarna blir allt tydligare. ”Räkorna” har fösts samman i ett stort ghettoliknande flyktingläger dit människor ej har tillträde. De lever ett hårt och fattigt liv och för att överleva tvingas en del bli kriminella och detta ses inte med blida ögon. Nu ska de ska avhysas med våld till ett koncentrationslägerliknande område, District 10. Operationen leds av det multinationella vapen och säkerhetsföretaget Multinational United med tjänstemannen Wikus van de Merwe i spetsen, men de har även andra syften. Wikus smittas under operationen av ett virus och en förvandling påbörjas…
Snart är Wikus världens mest jagade man. Det återstår bara en möjlighet för honom, att gömma sig i District 9.

En bra film! Jag har i och för sig alltid gillat science fiction men den här filmen berättar mer, man kan dra tydliga paraleller med etnisk rensning och diskriminering av folkgrupper. Det är dessutom en hel del action och spänning och det är ju inte fel!
ps Lite läskigt är det också... ds /Åsa



Här finns filmen att låna eller reservera.

Dumskallarnas sammansvärjning

Bokens författare John Kennedy Toole hann inte skriva många böcker. Han dog i tidiga år och efter många år skickade hans mamma in manus till ett förlag som genast publicerade boken.

Vi får följa huvudpersonen Ignatius Riley - en överviktig, före detta akademiker utan examen - som gestaltad som en modern Don Quijote försätter sig i omöjliga situationer och miljöer i New Orleans i sin strävan att få ett jobb som motsvarar hans något uppblåsta självuppfattning.
Dumskallarnas sammansvärjning är en totalt oförutsägbar berättelse om en totalt omöjlig man som ger sig ut på ett korståg mot sin omgivning. En bok som lockar till både eftertanke och magkrampsskratt. Den här boken kommer att älskas av oss som gillar slapstick-humor med akademiska knorrar. BO FABIANSSON


måndag 3 maj 2010

Darling River


Jag har nyligen läst Sara Stridsbergs senaste roman Darling River. Oj oj det var en läsning det. Väldigt obehagligt och fult på samma gång som det var vackert och poetiskt. Vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta det... Jag kan börja med att berätta att Stridsberg har hämtat inspiration ifrån Nabokovs roman Lolita. Jag har inte läst den och skulle troligen ha fått ännu större behållning av Darling River om jag gjort det, men det funkade ändå tycker jag. (Däremot blev jag väldigt nyfiken på Lolita, den omdiskuterade romanen från 1955, och ska genast ta och läsa den också.)


I Darling River får vi bla följa Lo, som i början av berättelsen är ett barn som inte får leva som ett barn och på slutet är en kvinna som inte får leva som en kvinna. Hon är döpt efter Dolores Haze från Lolita, eftersom hennes far är ett stort Nabokovfan. Modern har flytt hemmet och Lo lever ensam med sin far. Han matar henne med otaliga bakverk och tar med henne på nattliga utflykter i sin gamla Jaguar. I mörkret vid "Darling river" rullar Lo omkring i leran med sina otaliga äldre älskare, eller "bröder" som hon själv kallar dem. I takt med att hon blir äldre droppar älskarna av en efter en. Hennes kropp förändras och blir större, men hon fortsätter att klä sig i sina små barnklänningar tills de spricker och hon får hålla dem samman med säkerhetsnålar. Hon tappar hår, tänderna ruttnar och hon har blemmor som varar. Men hon fortsätter att gå till floden i hopp om att träffa sina älskare.

Andra personer vi också får ta del av är Dolores Haze ur Lolita, som nygift och gravid (troligtvis med sin styvfar) är på väg mot Alaska och barnsängsdöden, en kärlekstörstande vetenskapsman som försöker lära en tillfångatagen aphona att teckna samt en mor som ensam färdas irrandes runt om i världen. Dessa fyra människoöden flätas inte samman, men de berör alla varandra på något sätt.


Det är en mörk berättelse om att vara ett objekt inför lystna blickar redan vid ung ålder och det är ingenting man skyndar sig igenom. Det tar tid att smälta det man läser och den ger på vissa ställen bismak i munnen. Men det är en otroligt stark roman och jag tycker om den./Sandra